Vi har mest hållit oss hemmavid, hade en liten julfrukost med Maria och Peter på Julaftonen innan vi åkte till mamma och pappa. Där fick vi både träffa Magnus och familjen i LA via webcam och Micke, Marie och Robin.

Juldagen var en riktigt långsam, lugn och skön dag. Vi gick mest omkring i myskläder och slappade, såg på film, och Martin skottade! Det är mysigt med snö, men nu har det snöat nästan oavbrutet hela julhelgen, så man börjar längta efter lite omväxling..

Annandagen hade vi familjemiddag hos mina föräldrar.  Gott med sikromstoast och lax som variation från julmaten, och härligt att träffa alla och prata.

.

Nu har vi kommit in på den "vanliga" helgen och jag börjar känna mig lite rastlös. Det är så skönt att vara hemma med Martin, och jag tror inte jag skulle orka med något avancerat, men det är framför allt att behöva ta det lugnt som är frustrarande. Eller snarare att inte veta hur lugnt man ska ta det, hur mycket man vågar ta i. Att bli nervös för varje spänning i magen, varje rörelse som gör ont. Är det naturligt eller är det fara å färde? Att vara orolig varje gång man ska gå på toaletten att det ska vara en ny blödning på gång. Just oron. Försöker intala mig att det inte är nån fara, att släppa det där, för vad kan jag göra hur som helst? men det är lättare sagt än gjort.

Hur som helst skönt att inte behöva jobba mellandagarna och kanske känna efter och oroa sig extra mycket medans man serverar och ska vara trevlig med gäster.

Det ska bli skönt att komma iväg över nyår och byta miljö lite. Även om jag inte kan vara mer aktiv där så får jag nåt nytt att titta på och lite folk att prata med, och det är inte fy skam!

Livet är ändå bra!