Träningsplaner
Det har varit skönt att vara ledig ett par dagar... lusten och inspirationen återvänder, och med det ivern att planera, att hitta mål. Jag har tagit mig tid att fundera på det som verkligen är viktigt för mig. Jag har ett tag känt mig så seg, så trött och uppgiven, är det verkligen bara så här det ska vara?! Men efter en första försiktig löprunda (läs: jogg) för ett par dagar sen vaknade livsandarna igen.
Det är klart att det inte är det! Man måste få känna att man lever! Det kan göras på många olika sätt, men för mig är vägen ut att få ägna mig åt träning. Gärna sånt som är en utmaning, en adrenalinshock och som testar mina personliga gränser.
Nu har jag ju ägnat mig åt både klättring, telemark och mountainbike i några år, mycket för att min äkta hälft håller på med det. Det jag har insett nu är att jag har aldrig satsat, jag har bara haft det som hobby, ett tidsfördriv. Ett roligt tidsfördriv visserligen.
Så jag satte mig ner och funderade på vad jag tycker är roligast - och det är helt klart klättring! Jag vet inte varför, för jag lockas samtidigt av farten och äventyret i de andra grenarna, men klättringen är min passion. Det är det jag kan tänka mig att "offra" annat för, det jag verkligen vill bli bättre i, det som får mitt hjärta att slå lite hårdare..
Därför ska jag nu träna inför att bli bättre på klättring! Det handlar ju mycket om att komma i allmän form, jag är inte direkt vältränad just nu, men det känns skönt bara att lägga upp ett program, att veta vad man tränar för och att ha ett mål att lyfta blicken mot när det är tungt.
Mitt program består av tre delar (efter att ha konsulterat diverse klättersajter):
Styrka - framför allt arm och bålstyrka (av rätt uppenbara skäl). Detta passar mig i övrigt väldigt bra då jag är svag i bål och överkropp och behöver styrkan även i mitt jobb.
Smidighet - yoga. Har länge varit någonting jag tränat för min rygg och som avstressning. Så passande! :)
Kondition och vikt - löpning rekommenderas som bästa konditionsträningen. Det är enkelt, jag har jättefina spår att springa på och hunden får motion. Sen att man går ner i vikt är ju en bonus - klättrar du så vill du ju helst inte ha så många överflödiga kilon att lyfta omkring på väggen.
Bara det enkla programmet känner jag har gett mig väldigt bra motivation. Nu vet jag vad jag tränar för - att bli bättre på någonting specifikt. Att bara träna för att gå ner i vikt eller må bra har varit min sporre senaste åren, och det har inte alltid fungerat så bra.. Nu känner jag glädjen i att träna och sköta maten igen...
Äntligen!
Matplaner
Hmm..ja det gick väl sådär med viktnedgången. Nackdelen med pulverdieter är ju att det är väldigt svårt att inte gå upp igen när man börjar äta riktig mat. Men jag håller mig under 70 kg i alla fall, trots en katastrofal matplanering.
Tyvärr är jag lite allt eller inget... vilket medför att jag verkligen har frossat i mat, vin och godsaker nu ett par veckor. Tyvärr. Kan inte hindra mig, särskilt inte med godsakerna ;) Nåt jag däremot har märkt är hur dåligt jag mår av det, rent fysiskt. Nåt är ju fel på ens matintag om man mår bättre och är starkare, hyn är klarare och humöret stabilare av ett pulver man skakar med mjölk och dricker några gånger om dagen?!
Jag tror det är dags att plocka fram kostplanen jag fick för ett par år sedan(!!) och verkligen ge den en chans. Inte bara några veckor utan en ordentlig chans. Det är måhända inte så roligt, men om det håller mig frisk och sund så är det definitivt värt det!
Det jag vet är min akilleshäl är sockret. Jag har alltid varit en gottegris och frossat i socker. Så länge jag var aktiv med skidor och innebandy och sånt var det inget jag märkte av, men på nåt sätt måste min tolerans mot det vara störd. Jag har _ingen_ impulskontroll när det kommer till sötsaker! Kommer suget känner jag att jag kan göra nästan vad som helst för att få godis - främst choklad. Ibland går det bra att hålla upp ett tag men sedan smyger det sig in i vardagen, man blir bjuden på fika, ska bara ta lite socker i kaffet etc. Sedan är man där igen.. Jag tror det är bara att inse att det gäller att hålla upp totalt om jag ska må bra - åtminstonde en längre period tills man känner att situationen är under kontroll.
Jag surfade runt på träningsbloggar som jag brukar och läste ett sånt bra inlägg av Sofy (http://fialuttalej.blogspot.com/ )
som gav mig inspiration att ta tag i det här. Nu får det vara nog - nu ska jag må bra!
Tiden som har gått...
Tja, vad ska man säga. Har inte blivit så mycket till träningssommar. Ingen klättring, mycket lite cykling, en liten del löpning, mycket jobb. Sen toppar vi det med en rejäl förkylning från och med mitten av augusti...
Jag jobbade med feber och utan röst under en hektiskt helg, och sen var jag däckad. Har fungerat på jobbet, men haft en envis rethosta. Som bara blev värre och värre till på köpet. Till slut fick jag krypa till korset och söka läkare - visade sig att jag hade infektionsorsakad astma. Jaha, men det kändes ju helt ok.Ansträngningsastma har jag ju sen förut och medicinerar med bricanyl. Fick dyrmedicin med kortison och bricanyl och nåt mer som ska läka ut det här på en månad ungefär. Så nu känner jag hopp igen!
Jag har varit ensam en månad, min käre man har varit i Oslo på jobb. Det innebär att jag har bara haft mig själv att sköta när det gäller kosten. Har efter en svag start med surströmminsfester och skrovmål hållit mig till en pulverdiet - Noka. Bara för att komma igån nu när jag ändå inte får träna. Och se där, efter dryga 2 veckors stillastående lossnade det. Nu är jag snart nere i målvikt, bara 0,9 kg kvar.
Förhoppningsvis är det fixat till min födelsedag, den 12:e :)
Back in the game
Det var länge, länge sedan. Men nu är det dags igen! Nu känner jag mig laddad! Så nu kör vi igen.... ;)
